PÄÄSIÄINEN HERÄTTÄÄ KEVÄÄSEEN / PÅSKEN VÄCKER OSS TILL VÅREN

PÄÄSIÄINEN HERÄTTÄÄ KEVÄÄSEEN

Pääsiäinen on kristikunnan suurin ja vanhin juhla. Pääsiäisenä juhlistetaan myös kevättä ja heräävää luontoa. Maljakoita koristavat pajunkissat ja narsissit, ja raeruohon sekaan laitetaan pieniä tipuja symboloimaan uutta elämää ja alkua. Pääsiäinen on ovella ja tähän blogiin olen hakenut inspiraatiota Ruokateto ry:n www-sivuilta.

Pääsiäisviikko alkaa palmusunnuntaista ja huipentuu pääsiäisaamuun. Katolisen ja ortodoksisen perinteen mukaan pääsiäistä edeltää paasto, minkä vuoksi pääsiäinen on muotoutunut runsaiden ja tuhtien ruokien juhlaksi.

LAMMAS MUISTUTTAA JEESUKSEN VIIMEISESTÄ ATERIASTA

Pääsiäiseen liittyy tunnetusti paljon erilaisia perinteisiä ruokia. Esimerkiksi lammasta on syöty Keski-Euroopassa pääsiäisruokana jo 600-luvulta alkaen. Lammas valikoitui pääsiäiseen muistuttamaan Jeesuksen viimeisestä ateriasta. Myös Jumalan karitsa -vertaus lienee vaikuttanut perinteen syntyyn.

Suomalaisiin pääsiäispöytiin lammas vakiintui vasta 1970-luvulla. Nykyään pääsiäispöytään valitaan lampaanviulun sijaan yhä useammin luuttomia paisteja, paahtopaisteja ja fileitä. Viime vuosina on alettu puhua lampaan potkien, etuselän ja lavan käytön puolesta.

MÄMMI PITÄÄ PINTANSA

Vanha paastoruoka ja pitkänperjantain ateria mämmi on erikoisuus, jota Lounais-Suomessa syötiin jo 1200-1300-luvuilla. Alun perin mämmi on ollut osa suomen- ja ruotsinkielisen rahvaan pitkänperjantain ateriaa. Vielä 1700-luvulla sitä syötiin leivän päälle levitettynä. Mämmi levisi Lounais-Suomesta muualle maahan 1900-luvun alussa. Etelä-Karjalaan ja Lappiin pääsiäismämmi vakiintui kuitenkin vasta 1930-luvun jälkeen.

Mämmi valmistetaan maltaista, ruisjauhoista ja vedestä. Alun perin se imellettiin uunissa tuohisissa tuokkosissa. Paistamiseen tarvittavat ropeet korvautuivat myöhemmin tuohta jäljittelevillä pahvituokkosilla. Samalla mämminvalmistus on siirtynyt lähes täysin kotiuuneista ruokateollisuudelle.

Mämmi nautitaan useimmiten sokerin ja kerman kera, mutta siitä on paljon muuksikin. Mämmiä voidaan nauttia esimerkiksi appelsiinilohkojen ja vaniljakastikkeen saattelemana tai mämmijäädykkeenä.

MUNA ON UUDEN ELÄMÄN JA YLÖSNOUSEMUKSEN SYMBOLI

Muna kuuluu pääsiäisherkkuihin – niin suklaisena kuin kananmunanakin. Muna on uuden elämän, ihmisten henkisen kasvun ja ylösnousemuksen vertauskuva.

Värillisen pääsiäismunan legenda on lähtöisin jo kristinuskon alkuajoilta. Varsinaisesti kananmunien maalaamista ja koristelemista pidetään kuitenkin alkuaan ortodoksisena tapana.

Ortodoksisen paaston aikana kieltäydyttiin kananmunien syönnistä ja niitä kerääntyi varastoihin. Pääsiäisenä kananmunia riitti maalattaviksi, kopsautettaviksi, koristeluun ja lahjoiksi. Karjalassa alettiin koristella munia, kun kananhoito yleistyi 1800-luvulla.

PÅSKEN VÄCKER OSS TILL VÅREN

Påsken är de kristnas största och äldsta högtid. På påsken firar vi också våren och den uppvaknande naturen. I vaserna har vi videkissar och narcisser, samt i påskgräset lägger vi små kycklingar som symboliserar nytt liv. Nu står påsken för dörren och inspiration till denna bloggskrift har jag hämtat från Matinformation rf:s www-sidor.

Påskveckan börjar med palmsöndagen och kulmineras på påskdagsmorgonen. Enligt den katolska och ortodoxa traditionen föregås påsken av fasta, och därav har man till påskbordet valt ett rikligt utbud av mättande rätter.

PÅSKALAMMET PÅMINNER OSS OM JESU SISTA MÅLTID

Som känt finns det många traditionella påskrätter. Till exempel lamm har ätits i Mellan-Europa vid påskmåltiden redan på 600-talet. Lammet är avsett att påminna oss on Jesu sista måltid. Även jämförelsen med oss som Guds lamm lär har inverkat på traditionens uppkomst. Lammet kom till finländarnas påskbord först på 1970-talet. Numera väljer man ofta i stället för fårfiol benfria stekar, rostbiff och filéer. På senare tid har man även börjat använda andra delar av fåret, såsom lägg, nacke och sida.

MEMMANS POPULARITET BESTÅR

En gammal fasterätt och långfredagens memma är en specialitet som åts i Sydvästra-Finland redan på 1200-1300-talet. Ursprungligen var memman en del av långfredagens måltid för den finsk- och svenskspråkiga allmogebefolkningen. Ännu på 1700-talets åts memman som pålägg på brödet. Memma började ätas i övriga delar av landet i början på 1900-talet. I Södra-Karelen och Lappland började man äta memma till påsk först efter 1930-talet.

Memma tillverkas av malt, rågmjöl och vatten. Ursprungligen mältades den i ugn i näverrivor. Senare började man grädda den i papprivor. Detta var i samband med att memman började tillverkas industriellt.

Memman äts traditionellt med socker och grädde. Numera är det också vanligt att memman äts med till exempel apelsinklyftor och vaniljsås. Parfait gjord av memma är en modernare version av den traditionella rätten.

ÄGGET ÄR EN SYMBOL FÖR NYTT LIV OCH UPPSTÅNDELSE

Äggen hör till påskens delikatesser, både som hönsägg och chokladägg. Ägget symboliserar nytt liv, andlig utveckling och uppståndelse. De färgade påskäggen kan härledas till kristendomens begynnelse. Dekorerandet och målandet av hönsägg anses ursprungligen vara en ortodox tradition.

Under den ortodoxa fastan avstod man från att äta ägg och då samlades de i lager. Då fanns det på påsken tillräckligt med ägg både för att måla, dekorera och att ge som gåvor. I Karelen började man dekorera ägg på 1800-talet, då hönsskötseln blev vanligare.

Hönsägg kan färgas på många sätt. Då man till exempel kokar ägg med skal från gul- eller rödlök, får äggen en vacker färg. Enligt den ortodoxa traditionen målar man äggen röda.

PÅSKENS BAKVERK KOM FRÅN RYSSLAND

Många av påskens bakverk och efterrätter härstammar från den ortodoxa traditionen. Pashan är kanske den mest kända, och därtill kan baba och kulitsa nämnas. Pashan kom först till Karelen och blev vanlig i hela landet på 1970-talet.

Traditionellt har man serverat pashan med kulitsa. Kultisan är ett traditionellt sött ryskt bröd, gjort på vetedeg. Ofta dekoreras både pashan och kulitsan med bokstäverna XB. Det är en förkortning av Kristos voskrese, vilken betyder Kristus är uppstånden.

Mången bakar även kvarkpirog eller kvarkfyllda bullar till påsk. Andra traditionella påskrätter är blodkorvar, tunnbröd, pastejer och ugnsost.

På det moderna påskbordet ser man ofta sparris och olika soppor som förrätt. Nytt är även olika choklad- och fruktefterrätter samt gula ostkakor- och bakelser. Allt oftare anpassas även påskmåltiderna för att lämpa sig för olika specialdieter.