Paluu arkeen – myös syömisen suhteen! / Tillbaka till vardagen – också när det gäller ätandet!

Paluu arkeen – myös syömisen suhteen!

Juhlakauden aikana on tarkoitus nauttia ja kerätä voimia, ja siihen liittyy myös hyvästä ruoasta ja juomasta nauttiminen. Mutta tärkeätä on, että palataan arkirutiineihin heti juhlakauden jälkeen. Tämä koskee myös ruokailua; mitä ja milloin syödään. Toisille riittää pieni ryhtiliike, kun taas toisilla on edessä suurempi ruokatapa-remontti. Ei ole harvinaista, että uudenvuodenlupauksemme liittyy juuri syömiseen ja painonhallintaan.

Heti joulun jälkeen ilmestyy erilasia mainoksia ja artikkeleita laihdutukseen liittyen. Usein niissä keskitytään menetelmän helppouteen ja tehokkuuteen. Kuitenkin pitää muistaa, ettei löydy oikoteitä onneen, vaan nopein tapa ei välttämättä anna pysyviä tuloksia.

Laihdutus perustuu kuitenkin niinkin yksinkertaiseen asiaan kuin että syö vähemmän kaloreita kuin mitä kuluttaa. Mikäli kuluttaa 2000 kcal päivässä ja syö 1000 kcal laihtuu noin yhden kilon viikossa. Jos taas kuluttaa 3000 kcal päivässä tulos on 2 kiloa viikossa. Laihdutuksen alkuvaiheessa kehosta poistuu nestettä, jonka takia vauhti voi olla nopeampi.

Mainostetaan monenlaisia laihdutustapoja. On tapoja, jotka perustuvat paastoon, pätkäpaastoon, hiilihydraattien vähyyteen tai pieneen kalorimäärään. Ottamatta suoranaisesti kantaa minkään menetelmän puolesta tai vastaan on syytä sanoa, että on muistettava muutama perusasia. Ihmisen keho tarvitsee proteiinia, hiilihydraattia ja rasvaa. Laihduttaessa on ennen kaikkea huolehdittava riittävästä proteiinin saannista, muuten seuraa lihaskato. Mikäli lihasmassa pienenee, myös energian kulutus pienenee, jonka takia joudutaan ikävään kierteeseen. Mikäli laihdutus kestää pidempään pitää myös huolehtia hiilihydraattien ja rasvan sekä vitamiinien ja mineraalien riittävästä saannista.

Tärkeä kulmakivi laihdutuksen yhteydessä on tottuminen uusiin ruokailutapoihin. Uusia asioita pitää toistaa aika monta kertaa ennen kuin niistä muodostuu rutiineja. Mikäli laihdutuksen jälkeen palataan entisiin ruokailutapoihin, entinen paino palaa jonkin ajan päästä. Pysyviä tuloksia voi saavuttaa vain muuttamalla ruokailua pysyvästi. On myös muistettava, että hoikempana saa syödä vähemmän kuin ylipainoisena!

Pysyvä laihtuminen ei siis perustu ”pikakuuriin” vaan pysyviin muutoksiin. On tärkeätä syödä usein, mutta vain vähän kerralla. Lisäksi tutkimusten mukaan illalla syöty kalori lihottaa enemmän kuin aamulla syöty. Kannattaa siis syödä aamupainotteisesti. Eräiden tutkimusten mukaan on eduksi jopa jättää iltasyöminen kokonaan, mitä tarkoittaa ettei syö esimerkiksi kello 18 jälkeen mitään.

Mikäli päättää että, on aika tehdä ruokatapa-remontti, on tärkeätä asettaa itselleen tavoite huomioiden henkilökohtaista tilannetta. Riittääkö ryhtiliike vai onko syytä laihduttaa? Mikäli on syytä laihduttaa; minkä verran ja mihin mennessä? Onko laihduttaminen järkevää, huomioiden omia terveystietoja? Kun miettii näitä kysymyksiä kannattaa pitää mielessä sanonta: ”Hiljaa hyvää tulee”. Mikäli esimerkiksi syö 100 kcal vähemmän joka päivä (pienen voileivän verran), laihtuu vuodessa noin 5 kiloa! Sama tulos saadaan liikuntaa lisäämällä ja kuluttamalla esimerkiksi 100 lisäkaloria!

Tillbaka till vardagen – också när det gäller ätandet!

Under festsäsongen är det meningen att njuta och samla krafter, och härtill hör även att njuta av god mat och dryck. Men viktigt är att man återgår till sina vardagsrutiner genast då festsäsongen är över. Detta gäller även vårt ätande; vad och när vi äter. För en del av oss räcker det med en liten korrigering av rutinerna, medan andra har behov av att gå ned i vikt. Våra nyårslöften är ofta relaterade till vårt ätande och till viktkontroll.

Genast efter jul uppenbarar det sig reklam och artiklar som berör bantning. I dem koncentrerar man sig vanligtvis på att betona metodens enkelhet och snabbhet. Man bör dock hålla i minnet att det inte finns genvägar till lyckan, utan att de snabba bantningsmetoderna inte nödvändigtvis ger bestående resultat.

Bantning baserar sig på ett så enkelt faktum, att man skall äta färre kalorier än man förbrukar. Om man förbrukar 2000 kcal per dag och äter 1000 kcal, minskar vikten med ca 1 kilo i veckan. Om man däremot förbrukar 3000 kcal är viktminskningen 2 kilo. I början av bantningen avlägsnas det vätska ur kroppen, vilken kan betyda en snabbare viktminskning.

Det görs reklam för olika bantningsmetoder. Det finns metoder som utgår från fasta, kortfasta, lågt kolhydratintag eller ett litet kaloriintag. Utan att ta ställning för eller emot de olika metoderna, är det skäl att påpeka att man bör minnas vissa grundprinciper. Människans kropp behöver protein, kolhydrater och fett. Då man skall gå ner i vikt bör man främst av allt se till att man får tillräckligt med protein. Annars finns det risk för att muskelmassan minskar, vilken i sin tur leder till att energiförbrukningen går ner, och då är man inne i en ond cirkel. Om bantningen pågår en längre tid är det likväl viktigt att ombesörja ett tillräckligt intag av kolhydrater och fett samt vitaminer och mineraler.

En viktig del av bantningsprocessen är att man vänjer sig vid de nya matvanorna. Man bör upprepa de nya vanorna rätt många gånger innan de blir rutiner. Detta för att om man efter viktminskningen återgår till att äta som man gjorde innan, återvänder den tidigare vikten förr eller senare. Man bör alltså minnas att som smal får man äta mindre än som då man har övervikt!

En bestående viktminskning baserar sig alltså inte på en snabb kur, utan på en bestående förändring. Det är viktigt att äta ofta, men bara litet i gången. Det finns forskningsresultat som bekräftar att de kalorier som man äter på kvällen är ofördelaktigare med tanke på viktkontroll, än de som man äter på morgonen. Det lönar sig alltså att äta med betoning på frukost och lunch. Enligt vissa forskningsresultat kan det vara fördelaktigt att helt avstå från kvällsätandet, vilket kan betyda att man inte äter något alls till exempel efter klockan 18 på kvällen.

Om man går in för att korrigera sina matvanor är viktigt att göra upp ett mål, med beaktande av sin personliga situation. Räcker det med en korrigering av matrutinerna eller borde jag gå i för viktminskning? Om det är skäl att banta, följer frågan; hur mycket och inom vilken tidsram? Finns det hälsoorsaker som hindrar mig från att banta? Då man funderar över dessa frågor är det skäl att hålla i minnet: ”Skynda långsamt”. Om man till exempel äter 100 kcal mindre varje dag (en liten smörgås), betyder det en viktminskning på ca 5 kilo på årsnivå! Samma resultat får man genom att röra på sig mera och således förbruka 100 kcal mera!